Jag har funderat på hur det fungerar med att få vad man vill i livet. Som jag sa i det förra inlägget så tror jag att det är viktigt att prioritera. Jag tror att det är väldigt viktigt att våga ställa krav också.
Krav på ens förhållanden, på sin omgivning och framför allt på sig själv.
Jag har under de senaste 2 åren varit sjukt rädd att ställa krav på mig själv, jag har trott att det skulle leda till att hela min världs sammanfallande och att jag bara skulle bli ledsen när dessa krav inte blev uppfyllda.

Jag har börjat förstå poängen med att ha en längsta standard i livet, inte bara go with the flow, att söka mig efter de saker jag vill ha mest. Att faktiskt säga "jag vill springa ett marathon, ja men då är kravet att jag tränar ordentligt in för det" eller "jag vill ha riktigt bra betyg och vara duktig i skolan, men jag inser vilka krav det ställer på mig".
Jag är på en så speciell plats i mitt liv. Jag har precis kommit ur ett förhållande och börjar precis få nog med kött på benen att jag kan se vart jag är på väg någonstans.
Det gör mig glad. Jag gillar vart jag är nu och framförallt jag ska ställa nog med krav på mig själv att jag aldrig kommer sitta fast där jag har varit innan.
Jag tänkte säga "nu är det frammåt och uppåt", men jag tror snarare att det är "att göra det absolut bästa av mitt liv, idag, så att imorgon har de bästa förutsättningarna"