Felicia

Det blev så svårt och förrvirrat, jag blev så stressad och gjorde fel.

Jag lät pressen från andra tynga mig och jag lät den påverka mig. Det var så mycket enklare när jag var ensam.

Nu är det så många andra, andra som jag vill vara bra för, andra som jag påverkas av.

Är jag svag? Eller är jag bara inte redo?

Eller är det såhär det ska vara? att man faller tillbaka i de mönstrerna som man vill bryta och det inte finns så mycket annat att göra än att lära sig?

Jag vet inte.

Jag kommer nog aldrig att få veta.