Felicia

Åh, jag är så cheesy. Blä, kan någon skjuta mig?! Igår sa jag till Gareth att jag "respekterar honom". Nu får jag förfan skärpa mig. Varför väljer jag ordet respekt?! Sen när han säger "tack", så kändes det ju ännu värre. Som att det vara en komplimang istället för en random tanke som slog mig.

Jag får skärpa mig.

Förresten, hur kan jag framstå som så lost när det kommer till klädstil?

Jag har visserligen ingen koll på vad som är smickrande eller inte (när det kommer till mig själv, med andra är jag snabb att döma). Men jag har ju hänglsen!

Räcker inte det?

Hur kan jag känna mig så förvirrad samtidigt som jag känner mig så stark?

Tror att alla nya relationer till en viss gräns definierar vem jag är. Eller kanske inte definierar, men får mig att se på mig själv på ett nytt sätt. Ger perspektiv.

Ibland är det bara jobbiga saker som man inser, till exempel att man inte vet hur man ska hantera att tycka om någon och OFTAST så blir jag tvungen att hantera min egen separationsglädje. Jag älskar att "göra slut" på relationer och säga att saker inte funkar. Nu måste jag ge det lite tid. Avvakta.