Sitter i skolan och överväger om jag ska livet av mig eller inte. Jag tror att smärtstillande börjar avta och jag kan inte ens tänkta längre. Fan, hur kunde det bli såhär?
Min bästa kompis Frida blir ett emmel när hon är sjuk. Jag blir tokförbannad, besviken och irriterad på mig själv och min kropp. Borde jag inte vara starkare än såhär? Jag har väl inte tid att vara sjuk?

Snart har vi paus för lunch, jag ska ta mig hem och promenera Bananen och äta lite lunch. Fylla på med febernedsättande och sen köra på igen.
Idag går vi ju i alla fall bara till klockan halv fem. Skönt att slippa gå till 18.00.

Jag tror att jag ska lära mig poker, tjuvträna, så att jag kan spöa allihopa på fredag. Efter att dom har blivit spöade i Gin. Jag är bäst på gin.
Ska ta mig till IKEA och köpa kuddar, det kan väl vara bra att ha kuddar att sitta på?

Hehe, min bästa hemliga plan vore om jag kunde tvinga allihopa att titta på Star Wars istället för att spela kort. Eller låsa in dom hela natten och göra både och. Jag tänker att mina vänner är unga och obildade. Den enda som är äldre än jag är inte hemma här veckan och jag har en känsla av att vi kommer kunna titta på Star Wars vid senare tillfällen.

åh, jag hatar att längta efter dig. Pucko.
Jag tycker att det är roligt att jag precis har börjat inse hur bra det kan vara, vad man kan kräva av vänskap och pojkar. Hur kunde jag ha missförstått?