Felicia

Känns som att jag vet allt och inget. Är inte det typiskt?

Om jag får drömma mig bort så drömmer jag efter att springa, efter våren och efter att inte vara konstant trött.

Jag vet inte vad jag har givit mig in på under hösten. 190% är det riktigt klokt det?

Tänk om jag går under.

Jag och pojkarna planerar en resa till Portugal, det ger mig styrka.

Kommer antagligen flyga upp med hunden till Sverige i slutet av Februari, det lockar också.

Lite tid med familjen.

Tänk att livet har så många färger och aspekter.

Jag försöker tänka att man måste vara här nere, där det är tungt och segt, för att snart kunna njuta av det fina.