Samma person, samma tröja, till och med samma hårlängd.
Men det är 3 år mellan korten.
Hur kan det vara så deprimerande att jämnföra dåtid och nutid?
Allt är annorlunda. Jag känner inte ens som samma jag.
Gud, jag saknar mig själv som jag var då. Samtidigt som jag aldrig vill tillbaka.
Måste det vara så ledsamt att bli äldre, är det verkligen säkert att jag aldrig kommer få vara lika nu som jag var då?
Och ser jag inte lite bittrare ut idag än jag gjorde för 3 år sedan?
Hehe.
Som tur är har jag inte hunnit få några på ritkigt påtagliga ålderstecken. Eller har jag?



______________________________________________________
update

Använder det här fotot som facebook foto också, vilket tydligen var ett smart drag, speciellt för mitt ego.
4 killkompisar har hört av sig och sagt att jag är finare och ser bättre ut i mitt blonda hår.
Hade jag vetad det här så hade jag blivit blondin för länge sedan. :P